Indexfonder med lägst förvaltningsavgift

Last Updated on april 12, 2024 by admin

Låg förvaltningsavgift har stor betydelse för din avkastning över tid, och bör därför vara ett viktigt urvalskriterium när du väljer fonder. Men är de indexfonder med lägst förvaltningsavgift av alla per automatik alltid de bästa – eller finns fler variabler att ta med i beräkningen?

En av indexfondernas stora fördelar gentemot aktivt förvaltade aktiefonder är de mycket låga förvaltningsavgifterna. Genomsnittlig avgift för passivt förvaltade indexfonder ligger på omkring 0,50%, medan aktiva aktiefonder istället har ett medel på nästan 1,25% – alltså mer än dubbelt så mycket.

Låg avgift är viktigt då det på sikt gör stor skillnad för hur mycket av din framtida avkastning du faktiskt får behålla, och hur mycket som försvinner i kostnader. Ju högre avgift en fond har, desto bättre måste den prestera för att den ackumulerade avgiften inte ska äta upp hela eller stora delar av din avkastning.

Avgiften är de facto också det enda vi faktiskt vet på förhand och själva kan styra och kontrollera. Aktivt förvaltade aktiefonder har som mål att slå värdeutvecklingen för index och generera en bättre avkastning – men huruvida det faktiskt blir så går förstås aldrig att säga i förväg.

Faktum är att statistik visar att mycket få fondförvaltare på sikt faktiskt lyckas slå utvecklingen i index, och att de billigare indexfonderna således blir ett mer lönsamt val.

Vilka indexfonder med låg avgift ska man då satsa på? Det beror på vilken inriktning, region och exponering du är ute efter. Nedan listas de 15 indexfonder med lägst förvaltningsavgift hos Avanza just nu:

Indexfonder med lägst förvaltningsavgift hos Avanza

Fond Total avgift
Avanza Zero 0,00 %
Avanza Global 0,10 %
Avanza Europa 0,17 %
Avanza USA 0,17 %
DNB USA Indeks A 0,20 %
Länsförsäkringar USA Indexnära 0,20 %
Länsförsäkringar Global Indexnära 0,22 %
Länsförsäkringar Japan Indexnära 0,22 %
Länsförsäkringar Sverige Indexnära 0,22 %
SPP Aktiefond Sverige A 0,22 %
SPP Aktiefond USA 0,22 %
Länsförsäkringar Europa Indexnära 0,23 %

Tips! Klicka på länkarna för att läsa mer om respektive fond hos Avanza.

Observera: Ovanstående lista är ej att betrakta som investeringstips. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Att investera i fonder är alltid förenat med ett risktagande – det är inte säkert att du får tillbaka hela ditt investerade kapital.

Varför har indexfonder lägre avgift?

Indexfonder har lägre avgift än aktiva aktiefonder eftersom omkostnaderna för förvaltningen är betydligt lägre.

En aktivt förvaltad aktiefond förvaltas av ett team professionella fondförvaltare och analytiker som aktivt köper, säljer och fördelar om innehaven i fonden i syfte att nå en bättre avkastning än index. Samtliga innehav analyseras och väljs ut av förvaltarna – ingen mall (det vill säga ett index) finns att gå efter.

En indexfond däremot, investerar i precis samma aktier och med precis samma procentuella fördelning som det index den är tänkt att replikera utvecklingen för (undantaget om vissa aktier exkluderas av exempelvis etiska eller hållbara skäl).

Följer fonden exempelvis OMXS30 – vilket är ett börsindex över de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholm – är det de trettio aktierna som ingår i fonden.

En indexfond gör alltså initiala investeringar, men lämnas därefter att mer eller mindre sköta sig självt. Så länge inte innehavet i fondens jämförelseindex förändras, gör inte heller fondens innehav det. En regelbunden översyn görs förstås – ofta av datorer – men någon aktiv förvaltning bedrivs inte.

Givet att indexfondernas passiva förvaltning inte kräver några mänskliga förvaltare och analytiker som ska avlönas, kan förvaltningsavgifterna (och således totalavgifterna) hållas nere.

Vad räknas som en låg förvaltningsavgift?

Generellt sett brukar förvaltningsavgifter på upp till 0,20% eller 0,30% klassas som låga. Som nämndes ovan ligger den genomsnittliga avgiften för indexfonder på runt 0,50% – eller strax under – varför även avgifter på strax över 0,30% skulle kunna anses vara billiga.

Observera att förvaltningsavgiften och totalavgiften inte är två separata avgifter, även om så kan uppfattas. Förvaltningsavgiften är en del av fondens totala avgift – i regel den överlägset största delen. Resterande utgörs av administrativa kostnader rörande köp och försäljning, distribution och så vidare.

Vidare kan avgiftens storlek vara behjälplig om du står i valet och kvalet mellan två till synes likvärdiga indexfonder som följer samma index, men som drivs av olika fondbolag och har olika höga avgifter.

Givet att innehaven är desamma, att det inte är någon skillnad gällande exempelvis hållbarhet och etiska krav samt att de följer precis samma börsindex är den billigare fonden alltid att föredra. Den ger samma förutsättningar, men till en lägre kostnad.

Ger billigare indexfonder sämre avkastning?

Ser man inom kategorin indexfonder finns inget som säger att de indexfonder som har lägst avgift ger en sämre avkastning än de som har lite dyrare avgift. Något sådant samband finns inte.

Varför en del indexfonder har noll eller i princip noll procent i avgift och andra kan ha uppemot 0,50% eller en bra bit över det, beror bland annat på vilka marknader fonderna investerar i, hur risknivån ser ut samt kort och gott hur olika fondbolag väljer att sätta avgiften.

Vad gäller indexfonder kontra aktivt förvaltade aktiefonder finns dock skillnader i potentiell avkastning. Detta gäller dock indexfonder överlag – oavsett om de har billig eller dyr avgift.

Eftersom innehavet i en indexfond är detsamma som i det index den följer, kan fondens avkastning aldrig bli sämre än index – men heller aldrig bättre. Risknivån är således lägre i en indexfond, men så är även möjligheterna till avkastning.

En aktivt förvaltad aktiefond har potential att slå index och ge en bättre avkastning. Samtidigt är risken också högre – en aktiv fond kan till skillnad från en passiv indexfond mycket väl prestera under index.

Som nämndes tidigare pekar mycket statistik på att det i längden är mycket svårt för även de allra skickligaste fondförvaltarna att slå index – i synnerhet med så pass mycket som krävs för att täcka avgiften och ge valuta för pengarna.

Billiga avgifter spelar en viktig och avgörande del i varför indexfonder i slutändan faktiskt ger bättre avkastning än många aktivt förvaltade aktiefonder.

Låg avgift är en av flera viktiga urvalskriterier

Utbudet av fonder – såväl indexfonder som aktivt förvaltade fonder – är mycket stort, varför det många gånger kan kännas lättare sagt än gjort att veta vilken eller vilka man ska satsa på.

Låg avgift framhålls ofta som det viktigaste urvalskriteriet eftersom det har sådan stor betydelse för den framtida avkastningen. Och visst är det viktigt – men det finns också andra faktorer som är bra att väga in och ta hänsyn till vid analysering och val av fonder.

Dessa faktorer är:

Vill du investera hållbart och/eller etiskt är det också viktigt att kontrollera hållbarhetsbetyg och huruvida fondbolaget investerar utifrån en etisk policy. Information om detta finns alltid att hitta i respektive fonds faktablad.

Avanza Zero och Nordnet Indexfond Sverige – två indexfonder med lägst förvaltningsavgift

Utöver indexfonder med låg avgift finns också ett antal indexfonder med noll avgift. Dessa fonder har varken förvaltningsavgift eller andra administrativa kostnader och är således helt gratis att äga.

Sveriges två största nätmäklare – Avanza och Nordnet – har bägge egna indexfonder som helt saknar avgift. Avanza Zero har för närvarande nästan 380 000 ägare hos Avanza och är Sveriges mest ägda fond. Nordnet Indexfond Sverige är ett populärt alternativ hos den konkurrerande mäklaren Nordnet.

Fonderna följer olika index, varför innehaven i dem också ser olika ut. Önskar du investera i någon dessa gratisfonder är det därför viktigt att studera deras respektive innehav i syfte att kunna välja det som bäst passar din strategi och vad du tror på.

Avanza Zero finns endast att handla hos Avanza och Nordnet Indexfond Sverige finns endast att handla hos Nordnet. Fonderna hålls avgiftsfria eftersom förhoppningen är att de ska locka fler kunder till mäklaren – kunder som även investerar i andra värdepapper.

Lockbete eller ej har bägge dessa gratis indexfonder bjudit på en fin avkastning sett över både 3 år, 5 år och 10 år – en avkastning som utan avgifter helt tillfaller dig som investerare.

Bygg en långsiktig portfölj med billiga indexfonder

Indexfonder är utmärkta investeringsalternativ när du vill spara långsiktigt – exempelvis till pensionen, till barnens körkort eller till ett framtida bostadsköp. Tid behövs för att fondernas underliggande tillgångar ska hinna öka i värde, varför den rekommenderade sparhorisonten ofta är minst 5 år.

Vidare är diversifiering – det vill säga riskspridning – viktigt när du bygger din fondportfölj. Bäst diversifiering får du om du inkluderar några olika typer av indexfonder som investerar i olika marknader och branscher.

En bra fördelning skulle exempelvis kunna se ut enligt följande:

Globala indexfonder 40%

Globalfonder har innehav i bolag över hela världen, varför de ger absolut bredast exponering och riskspridning. Globalfonder är därför bra att använda som bas i portföljen.

Svenska indexfonder 25%

Indexfonder som uteslutande eller nästan uteslutande investerar i svenska bolag.

Europafonder 20%

Indexfonder som investerar i europeiska bolag på olika marknader och inom olika branscher. Högre risk än globalfonder, men lägre än Sverigefonder.

Tillväxtmarknadsfonder 10%

Investerar i tillväxtmarknader som Indien, Kina, Sydafrika och Brasilien. Även en indexfond Asien ger exponering mot många tillväxtmarknader. Högre risk, men stark utvecklingspotential.

Branschfond 5%

Snäv inriktning mot en enda bransch – exempelvis läkemedel eller teknik. Ju smalare inriktning desto högre risk.

För optimal diversifiering rekommenderas att ha mellan 4-7 fonder i portföljen.

Observera att ovanstående fördelning endast är ett exempel. Det är viktigt att du alltid gör din fördelning baserad på din strategi och dina förutsättningar.

Bra att tänka på vid investering i indexfonder

Följande tips är bra att lägga på minnet vid sparande i indexfonder:

Vilka risker finns det med att investera i indexfonder?

Eftersom en passivt förvaltad indexfond inte kan ge en avkastning sämre än index, är risktagandet lägre än om man satsar på en aktivt förvaltad aktiefond. En aktiv fond sätter också mer tilltro till att den eller de som förvaltar innehavet är rejält skickliga på vad de gör.

Helt riskfritt är det dock inte med indexfonder. Även passivt förvaltade fonder är finansiella instrument i vilka det innebär ett risktagande att placera pengar. Går index dåligt, går även indexfonder dåligt.

Med investeringar i värdepapper – såväl indexfonder, som aktier, aktivt förvaltade fonder, obligationer etc – följer alltid en bolagsrisk och en marknadsrisk.

Eftersom du genom fonder (både index och aktiva) inte investerar direkt i de bolag som ingår i fonderna, är bolagsrisken lägre med fonder än med aktier. Här hjälper även det breda innehavet till – går det dåligt för ett av bolagen i en fond balanseras förlusten upp av att något annat samtidigt går bra.

En marknadsrisk finns alltid, men genom att inkludera ett antal olika fonder med exponering mot olika marknader kan du minska risken avsevärt och göra dig mindre sårbar för stora förändringar på en enskild marknad.

Summa summarum: Varför välja billiga indexfonder?

Finns det några nackdelar?

Några nackdelar för de billigaste indexfonderna specifikt finns inte. Däremot är den största gemensamma nackdelen för indexfonder överlag – oavsett avgift – att de aldrig kan ge en avkastning bättre än index. Genomsnittlig historisk avkastning för indexfonder har legat på omkring 6-7%.

Vill man ha möjlighet till bättre avkastning än så, och är beredd att ta högre risk, kan aktivt förvaltade fonder vara ett bättre alternativ.

Läs gärna mer på vår systersida Samuelssons Rapport om indexfonder.