Indexfonder – allt du behöver veta för att investera i en indexfond 2019

Indexfonder 2019

Indexfonder är en specifik typ av fond som speglar och följer olika marknadsindex. Detta kan i många fall vara ett bra ställe att placera sina pengar på för sparande och långsiktig investering. Det finns dock en hel del saker som kan vara bra att känna till när det kommer till indexfonder; både vad en indexfond är och hur den fungerar, men också saker som kan vara bra att tänka på och kolla efter när man ska börja investera i indexfonder. Det kan också vara bra att känna till de potentiella risker som kan finnas med fonderna ifråga. I den här texten kommer vi att gå igenom just detta!

Vad är indexfonder?

Indexfonder är en typ av värdepappersfond som fungerar genom att ha en värdeutveckling som ska reflektera ett specifikt marknadsindex och deras underliggande tillgångar. Indexfonder kallas även för passiva fonder, då de inte kräver aktiv förvaltning i särskilt stor utsträckning. Olika indexfonder kan reflektera samma marknadsindex, men hur pass väl de reflekterar det specifika indexet som följs kan skilja sig åt. Meningen med indexfonder är att de ska vara så likt det marknadsindexet de följer som möjligt.

Indexfonder kan många gånger vara en bra väg för att börja investera, då det är både enkelt och går snabbt – samtidigt som det innebär färre risker än vissa andra typer av investeringssätt. Genom att bygga upp en portfölj med indexfonder kommer det också kunna fungera som ett långsiktigt sparande. Indexfonder passar bra att investera i om man inte har kunskaperna som behövs för att kunna förutsäga marknadens rörelser eller hitta undervärderade bolag på marknaden, då indexet ska fungera genom att göra det själv.

Hur pass väl indexfonderna speglar marknadsindexen kan dock variera, både över tid och mellan olika indexfonder, och det finns egentligen ingen garanti för att en indexfond är bra på att följa en annan marknad enbart i egenskap av att vara indexfond. Kategorin indexfond syftar till fondens funktionssätt, inte dess prestation.

Indexfonder
Indexfonder

Hur fungerar indexfonder?

Indexfonder fungerar genom att de följer vissa regler som är förinställda, utifrån vilka fonden kan följa en viss typ av underliggande tillgångar som finns på marknadsindex. På så sätt kan indexfonder följa andra index såsom OMXS30, SP500 och Dow Jones Industrial Average för att nämna några. Indexfonderna kan utformas genom implementeringsregler av olika slag.

I och med att indexfonder fungerar genom att spegla andra index innebär det att indexfonden består av samma innehåll, och samma andel av detta, som det speglade marknadsindexet. Om indexfonden exempelvis skulle spegla en underliggande aktiebaserat index som består av bolagen A, B, C och D som vardera utgör 25 procent av aktieindexet vardera – kommer det innebära att man, om man lägger sina pengar i en indexfond som speglar detta aktieindexet kommer ha investerat i bolagen A, B, C och D, i 25 procent vardera.

Indexfonder är oftast av 3 olika typer:

  • Aktieindexfonder: När en indexfond följer ett aktieindex är det således aktierna som följs.
  • Blandindexfonder: En indexfond som följer både aktieindex och ränteindex.
  • Branschindexfonder: Dessa är indexfonder som är inriktade på en specifik bransch och sektor.

Indexfonder förekommer i olika omfattning och riktar in sig på olika index. Större indexfonder kan bland annat indikera att fonden har en effektiv förvaltning, lägre transaktionskostnader, stabilare fondförmögenhet samt en lägre kassareserv jämfört med aktivt förvaltade fonder.

Det krävs en viss förvaltning av indexfonder, bland annat för att sköta de årliga utdelningarna samt för att hantera in- och utflöden på daglig basis. Detta är viktigt för att hålla de likvida medlen på en så låg nivå som det går. På så sätt kan värdepapper också handlas till en låg kostnad.

I och med att indexfonder ska spegla andra marknadsindex innebär det att det alltid finns olika referensvärden att förhålla sig till för indexfonderna. Indexfonder kan således både avvika med för höga och för låga värden, om de inte håller sig på exakt samma nivå som marknadsindexet som skuggas. Avvikelsen kallas för aktiv risk eller tracking error, vilket avser standardavvikelsen som finns mot ett jämförelseindex och fungerar som ett sätt att mäta risk på inom finansiell ekonomi.

Vad ska man kolla efter när man ska investera i indexfonder?

Om man har tänkt att investera i indexfonder, eller bara är nyfiken på hur de fungerar eller vad som är bra att ha koll på, så finns det vissa saker som kan vara bra att rikta fokus mot:

  • Förvaltare: En av de kanske första sakerna som kan vara intressant att veta är vem som förvaltar de olika indexfonderna som finns att välja mellan. Det är vanligt att förvaltarna är exempelvis banker, försäkringsbolag eller andra typer av företag. Att känna till lite information om de aktörer som tillhandahåller indexfonderna är ofta positivt, då man på så sätt kan få en större helhetsbild av den verksamhet de bedriver.
  • Land: Det kan även vara relevant att veta vilket land indexfonderna utgår ifrån. Det finns indexfonder i såväl Sverige som större delar av resten av världen. Om man kollar på exempelvis indexfonder som riktar in sig på aktiefonder kan man välja mellan fonder från Sverige, Norden, Europa, Japan, Nordamerika och globalt.
  • Jämförelseindex: Om man kollar upp listor över indexfonder finns det ofta information angiven där vilka jämförelseindex som indexfonderna speglar. Några vanliga index som svenska indexfonder följer är bland annat olika index på Stockholmsbörsen, såsom OMXS, OMXS30, OMXSBGI, OMXSSGI, SIXRX, SIX30 och SIXPRX. I Nordamerika är några vanliga jämförelseindex MSCI USA och S&P500.I de flesta fall framgår det vilket jämförelseindex indexfonder har – dock inte alltid. När det finns angivet vilket, eller vilka, jämförelseindex som indexfonden är viktad mot kan man också se vilken standardavvikelse som har funnits över tid. I och med att det är olika stora index som utgör jämförelseindex kan man också ta reda på mer information om dem.Anledningen till att alla indexfonder inte delger information om vilket jämförelseindex som har använts kan i vissa fall förklaras på ett så enkelt sätt som att det faktiskt inte finns ett färdigt jämförelseindex som de använt sig av. I praktiken innebär detta att indexfonden kan investera i vissa specifika bolag som de valt ut. Detta kan bland annat handla om att förvaltaren bakom indexfonden har vissa villkor för vilka företag de vill investera i. Vissa aktörer formulerar det som att de enbart vill stödja bolag som följer internationella lagar och regler, där saker som mänskliga rättigheter, arbetsrätt och miljö tas hänsyn till, för att på så sätt kunna investera i bolag som är måna om hållbarhet i olika avseenden.
  • Förvaltningsavgift: Förvaltningsavgiften är den årliga kostnaden som betalas för att ha sina pengar placerade i en viss indexfond. Avgiften anges i procent och är ofta ganska låg, jämfört med förvaltningsavgiften som kan finnas för andra typer av marknader. Som lägst ligger förvaltningsavgiften på 0,00 procent och sedan går den upp omkring 0,65 procent som högst just nu (februari 2019).
  • Fondförmögenhet: Fondförmögenhet syftar på de tillgångarna som finns i den avsedda fonden. Generellt kan det sägas att det är fördelaktigt om fondförmögenheten är högre, då det tenderar att innebära att fondindexet har en ekonomisk stabilitet.
  • Startdatum: Startdatumet och hur länge en indexfond har funnits kan säga en hel del om dess historik. Om en indexfond exempelvis har funnits i några tiotals år samt har ökat i värde kan det förmodligen ses som en ganska stabil fond.
  • Tracking error: Tracking error handlar om vilken avvikelse det finns mellan indexfonden och jämförelseindexet. Indexfonden och jämförelseindexet ska vara så lika varandra som möjligt, och så nära varandra i värde som möjligt. Avvikelser – oavsett om den är högre eller lägre än jämförelseindexets värde – rekommenderas att vara så obefintliga som möjligt.
  • Fondens prestation över tid: När man kollar på indexfonder och deras prestation över tid kan man se hur deras uppgångar respektive nedgångar har sett ut. Man kan kolla detta både för det aktuella året, över senaste veckan, senaste månaden, senaste tre månaderna, senaste sex månaderna, senaste året, senaste 3 åren och senaste 5 åren och jämföra de olika indexfonderna med varandra.I historiken kan man se om, och i såna fall när, det har gått bättre och sämre för olika fonder och hur deras förändring förhåller sig jämfört med de andra motsvarande indexfonderna som finns. Enkelt förklarat kan man säga att det gått bättre för en indexfond om värdet procentuellt har ökat och ligger på plusvärde, och att det gått sämre för en indexfond om värdet procentuellt har minskat och ligger på ett minusvärde. Här är det dock viktigt att poängtera att oavsett hur vissa indexfonder har presterat över tid så är historisk information eller historiska framgångar aldrig någon garanti för framtida prestationer.
  • Fondtyp: Det finns olika fondtyper att välja mellan: aktiefond, blandfond och branschfond. Det finns lite olika saker som kan vara viktiga att hålla koll på när det gäller olika fondtyper, men övergripande är många av dessa saker likadana oavsett vilken typ av fond som indexfonden speglar. När det gäller aktiefonder kan det vara intressant att veta vilka aktier som ingår i de fondindexen som finns, vid blandfonder kan det utöver aktier och aktieindex även vara bra att ha koll på räntor, och vid branschfonder kan det vara relevant att ha koll på de branscher som indexfonden speglar. Globalt finns det även ytterligare fondtyper, såsom tillväxtmarknader.Vilken typ av fond det är som indexfonden speglar sig mot behöver inte säga så mycket om var det rekommenderas att placera sina investeringar.
  • Risk: Risken för att placera pengar i indexfonder kan variera. Generellt skulle man kunna säga att indexfonder har en större riskspridning, jämfört med om man exempelvis investerar i en specifik aktie. Trots det kan risken anses vara både högre, medel och lägre i förhållande till andra indexfonder.
  • Sharpekvot: Sharpekvoten är ett sätt att räkna ut avkastningen i relation till risktagningen. Det är idag ett av de mest använda måtten för att räkna ut just riskjusterad avkastning. Sharpekvoten rekommenderas att befinna sig någonstans mellan 0,2 och 0,5, då det innebär att avkastningen är hög och risken är låg. Detta är ingenting man behöver räkna ut själv, utan det finns uträknat på de sidor där man kan se listor över indexfonder och jämföra dessa med varandra.En sharpekvot som ligger på 0,00 innebär att det inte finns någon avkastning, och en sharpekvot på 0,5 eller något över det innebär en hög avkastning samtidigt som risken är låg. Om sharpekvoten är väldigt hög, jämfört med hur den vanligtvis brukar ligga till, bör man vara på sin vakt. Detta gäller framför allt om den ligger över 1,5 eller närliggande värden. Detta innebär en potentiellt hög avkastning – men risken är ofta extremt stor att de jämförelseindexen, eller de underliggande tillgångarna som finns på dessa, är på väg att krascha i något avseende. Om man vill ha en stabilitet i sina indexfonder rekommenderas det inte att placera sina pengar i en indexfond där sharpevärdet är 1,5, utan då är det bättre att hålla sig till de som har ett värde mellan 0,2 och 0,5.

Indexfonder är ofta en långsiktig investering som både består av, och skapar, långsiktigt sparande. Av den anledningen bör man också innan man placerar sina pengar i indexfonder fundera på vilken fond man kan tänkas vilja ha sina pengar i under längre tid framöver. Detta både för att det innebär mindre jobb med att flytta runt sina pengar, men också för att man på så sätt sätter sig in bättre i de underliggande tillgångarna och företagen som tillhandahåller dessa. Om en indexfond exempelvis baseras på enbart icke-hållbara bolag kanske det inte heller kommer att fungera att ha ett långsiktigt sparande där.

Precis som med alla typer av investeringar kan det även här vara relevant att fundera på riskspridning. Trots att indexfonder till sin karaktär innebär att riskspridningen är högre kan man öka på den ytterligare genom att dessutom bygga en portfölj som innehåller flera olika typer av indexfonder som man tycker är bra. Det kan både vara svenska, men också sådana som finns i något annat land eller globalt. Det går också att öka riskspridningen genom att ha olika marknadsindex som indexfonderna speglas emot, såsom att både ha aktiebaserade indexfonder, men också branschbaserade fonder eller blandade sådana.

Vilka risker finns med indexfonder?

Som med alla typer av investeringar kan det alltid finnas potentiella risker. När det gäller indexfonder kan riskerna bland annat handla om att det viktade marknadsindexet och de bolag som finns listade där skulle börja gå dåligt, till exempel på grund av en finanskris, vilket då skulle komma att påverka även personer som har placerat sina pengar i indexfonder.

En annan risk som kan finnas är att det uppstår ett glapp mellan indexfonden och jämförelseindexet, vilket innebär att avvikelsen kan vara ganska stor. Att en avvikelse förekommer behöver inte per automatik innebära en potentiell risk, utan det handlar ofta om både hur stor avvikelsen är, på vilket sätt avvikelsen påverkar värdet och under hur lång tid avvikelsen finns. Om en avvikelse skulle förekomma under exempelvis en dag, och sedan befinna sig nära jämförelseindexet igen skulle det nödvändigtvis innebära att avvikelsen kommer påverka sparandet eller avkastningen. Om avvikelsen däremot skulle pendla mellan högt och lågt i stora intervaller och under lång tid och inte alls följa jämförelseindexet skulle det förmodligen inte anses vara en indexfond som vore bra att investera i.

Hur fungerar de marknadsindex som indexfonder speglar?

Marknadsindex är olika index som mäter förändringen av underliggande tillgångar. Om det exempelvis är ett aktieindex så visas aktier i indexet. Man kan i dessa index se om värdet på exempelvis aktier stiger eller sjunker över tid. I ett index ingår samtliga underliggande tillgångar som tillhör det specifika indexet; i Stockholmsbörsens index OMXS30 kan man se de trettio mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen i indexet. Man kan i samlade index inte se hur specifika aktier som ingår i indexet har förändrats, utan indexet avser just den samlade helheten av samtliga aktier som innefattas i det. Aktierna som finns i olika index är olika andelar av aktiebolag. När man äger en aktie i ett visst bolag äger man med andra ord en andel av deras bolag.

Indexfonder speglar alltså fullständiga index, alternativt index som de som tillhandahåller indexfonderna själva har komponerat ihop. Det som skiljer exempelvis OMXS30 från en indexfond som speglar detta index är att det inte går att investera i OMXS30 som helhet och i sig självt, men att det däremot går att köpa en indexfond som speglar det nämnda indexet. Däremot går det att investera i samtliga av de bolag som är listade på OMXS30 om man skulle vilja, då i egenskap av aktier eller aktiefonder.

Vilka avgifter gäller för indexfonder?

När man pratar om vilka avgifter som gäller för indexfonder syftar man huvudsakligen på förvaltningsavgifter. I och med att förvaltningen i stor utsträckning kan förenklas innebär det att bland annat fondbolaget inte behöver betala lika mycket pengar till bland annat analytiker och förvaltare, vilket kan vara förutsättningen för vissa aktivt förvaltade fonder. Förvaltningsavgifterna ligger ofta mellan 0,1 och 0,5 procent per år för de indexfonder som säljs i Sverige. I vissa fall kan exempelvis banker erhålla indexfonder till sina kunder utan avgifter.

Avgifterna för indexfonder kan dock skilja sig åt internationellt, men också mellan olika indexfonder inom samma land. Om man tittar på USA förekommer det exempelvis indexfonder med inträdesavgift, samtidigt som förvaltningsavgiften kan skilja sig åt mellan privata placerare och institutionella sådana. Detta motiveras med att rådgivare på så sätt har större möjlighet att få provisioner när de rekommenderar vissa indexfonder.

I Sverige brukar transaktionskostnaderna generellt vara lägre när det gäller indexfonder jämfört med fonder som är aktivt förvaltade. Detta hör ihop med att även omsättningen för indexfonder generellt är lägre. Att omsättningen generellt är lägre säger dock bara en del av hur indexfonder fungerar, då de samtidigt kan ha ökad avkastning under uppgångstider.

Kritik mot indexfonder

En kritik som finns mot indexfonder som är ganska grundläggande handlar om hur de är konstituerade: Indexfonderna ska fungera genom att följa andra marknadsindex. Däremot fungerar inte speglingen alltid som det är tänkt, vilket innebär att det finns en åtskillnad mellan indexfondens värde och jämförelseindexets värde. Som investerare i en indexfond kan det vara svårt att ha insyn i hur indexfonden fungerar och vilka beräkningar de utgår ifrån. Detta gör det också svårt att själv kunna se vad som skulle kunna gjorts annorlunda. Denna kritik har ibland besvarats med att avvikelserna generellt är ganska små, och att det inte tycks påverka avkastningen nämnvärt om man ser på det ur ett övergripande perspektiv.

En annan kritik som har riktats mot indexfonder handlar om att de inte förvaltas aktivt, varvid kritikerna menar att aktivt förvaltade fonder går bättre och har högre avkastning. Samtidigt finns det andra kritiker som menar att aktivt förvaltade fonder inte alls ger högre avkastning – och dessutom har de en högre avgift vilket gör att det är dyrare att använda sig av dem. Hur det egentligen ligger till är svårt att säga, och förmodligen kan det finnas en viss mängd legitimitet i det båda parter säger. En sak som kan vara bra att ha i åtanke här är att fonder – och vad som sägs om dessa – sällan är någon definitiv vetenskap, utan tvärtom kontingent och föränderligt. Vad någon säger vid en given tidpunkt kan vara sant just precis då, men det innebär inte att det är en universell sanning som kommer gälla för evigt eller innefatta allt som berördes vid det specifika tillfället.

Sammanfattning

Indexfond är en fond som viktar sig mot andra marknadsindex. Indexfonderna finns för att investera globalt, men även i Sverige, Norden, Europa, Nordamerika och Japan. Fonderna lämpar sig bra för långsiktigt sparande, då avgifterna är låga samtidigt som risken generellt är låg. Jämfört med exempelvis aktiehandel brukar indexfonder beskrivas som ett enklare sätt att investera på. Det finns dock vissa potentiella risker med indexfonder då de speglar marknadsindex, som i sin tur representerar bolag och bolagens aktier. Att investera innebär aldrig några garantier, och att en viss placering historiskt har gått på ett visst sätt innebär inte att samma resultat kommer gälla fortsättningsvis eller i framtiden.